Vår finansminister Anders Borg har en förmåga att nyttja retoriska stilfigurer på ett slagkraftigt sätt. Jag tänker ägna båda dagens och morgondagens retorikiska julkalender åt Borgs finurliga språkliga mönster. Idag handlar det om pleonasmen.
”Vi kan inte ge sken av att vi kan stoppa denna sysselsättningsnedgång och den arbetslöshetsuppgång vi nu har”.
Dessa två ord är beskrivningar av samma sak, synonymer, om än från motsatt håll. Det andra ordet tillför egentligen ingen ökad betydelse eller förståelse. Jag har tidigare skrivit om hur tvåtal uppfattas jämfört med tretal, och här nyttjar Borg detta på ett riktigt roligt sätt. Genom att använda tvåtalet med motsatsord blir meningen som en dubbelnegation. I matematikens underbara värld tar negationerna ut varandra och ger ett positivt resultat. Förstärkande. Även om inte ämnet som behandlas är särskilt positivt klingande, klingar språket positivt för Borg.
Sjunger talskrivaren
Vilken guldgruva till sida som jag precis har upptäckt! Har en fråga: kan man säga att följande klipp ur Oskar Linnros ”Plåster” är exempel på zeugma eller måste det andra ”gick” uteslutas för att effekten ska bli den som zeugma ger? ”mamma gick på nitar, pappa gick på stan”
Mvh Karin
Tack – vad glad jag blir! Förutom att Oskar Linnros är grym på att skriva magiska texter är jag böjd att hålla med om att hans text är ett zeugma. För det första ”gick” syftar på ett abstrakt beteende och det andra på ett konkret. Rent stilistiskt brukar verbet endast finnas i ett exemplar, men jag ser inte att det hindrar detta från att vara ett zeugma. Om du som läser detta anser att detta är ett felaktigt antagande från min sida får du gärna höra av dig och argumentera för din sak. Här hittar ni inlägget vi pratar om: http://www.retorikiska.se/zeugma/
Ser fram emot fler frågor Karin!
Knattrar Camilla
Frågan skulle givetvis ha hamnat just under ”zeugma-luckan”, men jag hade visst två sidor uppe:)