Som talare har Löfven gått framåt. Men fortfarande upplevs långa stycken som om han står och läser innantill. All denna kritik kan dock inte läggas på socialdemokraternas partiledare. Det är en konst att skriva ett tal som ska framföras muntligt. Här finns förbättringspotential.
Syftet med talet är uppenbart att bygga en landsfader, en älskad ledare som omfamnar och inkluderar alla. För att få ihop till den status som krävs inleder han därför med att låna kraft från andra.
No man is an island entire of itself; every man is a piece of the continent, a part of the main. (John Dunne)
Lite senare i talet kan de verka som att han hyllar olika delar av Sverige för deras framgångar. Vad han gör är dock att han stjäl några individers stjärnglans: Zlatan, Said Esmaeilzadeh, Jens Lekman, Ludvig Berghe och Laleh. Slutligen norpar han isländska landslaget i fotbolls bedrift. Och det är även ett tydligt exempel på hur Löfven argumenterar så vi tar det under nästa rubrik.
Detta tal domineras av temat tillsammans. Tillsammans byggs in i formen, i argumentation och i orden. Formmässigt handlar det just om anekdoter som Islands framgångssaga, det fina lagarbetet som låg bakom att Sverige nu tar plats i FN:s säkerhetsråd och i argumentationen för varför vi är medlemmar i EU. Och det handlar om stilfigurer. Jag tycker att det är rätt stiligt.
Argumentation.
Temat tillsammans genomsyrar allt, så ock argumentationen.
”Till sist: Vem sörjer inte med Island? De må ha förlorat mot Frankrike – men vi vet alla att de är turneringens sanna vinnare. /…/ Jag måste erkänna att det rör mig i hjärtat, att se en lagprestation som bygger på att alla bidrar till sitt yttersta, och skapar det där magiska: Att det gemensamma blir så mycket större än delarna. Och när de har gjort vulkanen på slutet… då ryser jag. Så ska fotboll spelas. Så ska samhällen byggas.”
Genom att forumera meningarna på samma format sätter han ihop två så vitt skilda saker och hävdar att eftersom det är en framgång för en viss lagidrott att arbeta tillsammans så är det även det för ett land. Och så kan man välja att se det. Eller så kan man se det som att Island gick så bra för att de gjorde vad som helst för sin ledare. Magnus Hedman har sagt i en intervju att han älskade Lagerbäck så mycket att han spelade 85 minuter match med trasigt knä. För tro inget annat än att det är Lagerbäck som styr det isländska landslaget. Hur blev liknelsen med den isländska framgångssagan nu tycker du?
Dessvärre är det inte särskilt många påståenden som underbyggs med bevis. (argument = påstående + bevis). Men här är ett som är ypperligt formulerat:
”Jag har följt den internationella ekonomiska debatten i över 30 år, från att jag var svetsare som gick på kvällseminarier i Ö-vik, till att jag som statsminister representerar Sverige i Davos. Och aldrig har väl ekonomkårens intresse för jämlikhet varit större än nu. Från direktören för IMF, Christine Lagarde, som säger: ”Att minska stor ojämlikhet är inte bara moraliskt och politiskt korrekt, det är också bra ekonomiskt agerande.” Till OECD:s generalsekreterare José Ángel Gurría, som säger: ”Åtgärdande av en hög och ökande ojämlikhet är helt avgörande för att främja en stark och hållbar tillväxt.””
Först får vi beviset erfarenhet (Jag har följt den ekonomiska debatten i över 30 år.) Sedan använder han citat från auktoriteter med tunga titlar.
Ett problem med Löfvens argumentation är dock är att statsministern vid ett tillfälle hävdar att politik ska utgå från forskning och resultat och sedan vid ett annat går och lägger in icke forskningsunderbyggda politiska värderingar bland det som är fakta. Det underminerar argumentationen. Som i ”Det här måste vi lära av: När alla elever möts av höga förväntningar, och när de får gå i klasser där barnen har olika bakgrund och erfarenheter – då förbättras skolresultaten.”
Det finns forskning som styrker den första delen i denna argumentationskedja (höga förväntningar) men så vitt jag vet (och jag har även kollat med folk på utbildningsdepartementet) har aldrig elevers olika bakgrund och erfarenheter pekats ut som enskilda framgångsfaktorer för ökade studieresultat. (Däremot vet jag att om man blandar barn från hem med akademisk bakgrund och barn från hem med icke akademisk bakgrund höjs resultateten för de sistnämnda. På de förstnämndas bekostnad. Det ligger inte i linje för socialdemokratisk politik.)
Om du argumenterar på formen om A (+ B + X …) så Y behöver du se till att samtliga premisser både är sanna och sannolika. Annars faller hela alltet.
I vilken ordning?
Idag gick vi från det stora till det lilla. Från ett globalt perspektiv till det nationella. Från FN och EU till Sverige. Hela Sverige. Hela det offentliga Sverige. Och strukturen höll ihop, även om vissa stycken var formaterade med ett avslutande inclusio (se stycket nedan) och andra inte, även om tidsfördelningen skevade lite och vissa övergångar känns lite krystade så hölls tillsammans-temat ihop och den inledande diktens poäng om att ingen människa är en ö lyftes och byggdes vidare på både under talet: ”Ja vänner, ingen människa är en ö. Men är det inte öar av ojämlikhet och otrygghet som vi har sett växa fram i Sverige?” och ”Det smärtar, om du så bor i förort, bruksort eller landsort. Mitt budskap till er är: Ni är inga ensamma öar.” samt i avslutningen: ”Du som vet att ingen människa är en ö, och att vi avgör vår framtid tillsammans.”
Rätt nöjd är jag vilket är ett stort steg från fjolårets tal från Löfven.
Stiliga formuleringar.
Om anafor och trikolor är Lööfs favoriter bland stilfigurerna är allitteration Löfvens, dvs. att på varandra följande ord börjar på samma bokstav eller med samma prefix.
”I det här läget behöver inte EU hämnd, utan handlingskraft.”
”Blockpolitiken är förlamande och fördummande, och bör förpassas till historiens skräphög.”
”Det är viktigt att skilja på fakta och fördom.”
”Om du så är ung och utan arbete i Husby, Hasslarp eller Härnösand (och titta, det smög sig in en trikolor också.)”
Och det är klart att vi återfinner flertalet anaforer och trikolon även här. (Det är ju så sköna.)
”Det är därför vi betalar varandras utbildning och välfärd.
Det är därför vi tar kampen för jämställdhet och mot diskriminering.
Det är därför vi hjälps åt, som en gemenskap, inte enskilda öar.”
Och här:
”Jag tror på Sverige, eftersom vi är ett land som hungrar efter ny kunskap.”
”Jag tror på Sverige, eftersom vi sliter hårt för att göra våra idéer till verklighet.”
”Jag tror på Sverige, och när allt fler i världen får upp ögonen för hur viktig jämlikheten är för en växande ekonomi, så tror jag på Sverige mer än någonsin.”
Notera att den sista i triaden (trikolon) förstärks på slutet. Det tycker jag var riktigt stiligt.
Trikolon fortsätter att dyka upp, ofta tillsammans med andra stilfigurer. Här i en jämförelse:
”Ojämlikhet är som rökning. Genom historien har folk försökt sälja in den som lite kul och häftig. Men den är onödig, den är farlig, och den förstör liv!”
”Det smärtar, om du så bor i förort, bruksort eller landsort. Mitt budskap till er är: Ni är inga ensamma öar.” När på varandra följande ord eller meningar slutar på samma sätt kallas stilfiguren för epifor. Vi gillar det som rimmar för det sätter en viss rytm. Sammantaget leder det till att vi lättare kommer ihåg budskapet.
Stilfigurer bygger även tillsammans-temat. Inclusio är en av dem. Den här stilfiguren bygger på att flera på varandra följande stycken avslutas på samma sätt. Löfvens inclusio är meningen ”Det skapas inte genom skattesänkningar, det skapas genom samhällsbygge.” Av någon oförklarlig anledning (läs talskrivaren glömde bort eller parafraserade bort sig) bryts denna efter endast en upprepning, vilket i sin tur gör att energistegringen kapas. Fjärde stycket är inclusio-formuleringen dock tillbaka igen, nu aningen parafraserad med skillnaden att här behålls kraften: ”Och de problemen löser man inte med skattesänkningar. De löser man med samhällsbygge.”
Sedan har jag tydligen både en förkärlek för och en selektiv perception som gör att jag oftast hittar och lyfter stilfigurer som nyttjar vändningar i ord: ”Tanken om sovstäder var feltänkt. Det är dags att vi vaknar och ser det.” Jag är för trött för att komma ihåg vad den heter just nu, om du vet får du gärna kontakta mig i någon kanal och berätta.
Semiotik.
Semiotik är läran om tecken. Tänk allt som kommunicerar, signalerar något som du uppfattar. Jag skulle med enkelhet kunna analysera partiernas backdrop (grafiken och orden), partiledarnas val av klädsel, hur podiet de står på är utformat, var podiet står etc. Här väljer jag dock att hålla mig till orden som uttalas. Annars skulle dessa analyser aldrig bli färdigskrivna. (Ett almedalsdygn är kort.) Således:
”… och hålla undervisiningen fri från både konfessionella inslag och rovdriftig vinstjakt. En skolgång är för viktig för att spekulera i.” Notera hur den första delen av innehållet håll helt neutral medan den andra fylls på med starkt negativt laddade värderingar: rovdriftig, vinstjakt och spekulera. För religion vill de inte kritisera, däremot uppmuntrar statsministern fri jakt på entreprenörskap.
”Och framför allt kan vi inte acceptera den förlamande arbetslöshet, och den utspridda hopplöshet, som banar väg för kriminaliteten och extremismen.”
Tror du att vilka ord du använder spelar roll för hur mottagaren uppfattar ditt budskap?
Avslutningsvis.
Autokorrekt i mitt webbprogram ändrar Löfven till Löften gång på gång. Och idag har vi fått höra svulstiga övergripande löften av statsministern. Det handlar mer om vad som är viktigt än om att ge underbyggda, konkreta förslag. Det är ett mellanår, jag fattar, men ändå.
Temat för det här talet var tillsammans. Tillsammans i Sverige men tydligen inte i Almedalen. Jag har aldrig under mina åtta år i Almedalen varit med om att hela bänkområdet är avspärrat för vanliga människor. Så min bild idag fick tas genom att hoppa upp på mediernas platåbyggnation bakom bänkarna för att få en skymt av socialdemokraternas backdrop på scenen i kameralinsen. Det kanske är så att statsministern och/eller andra som satt på bänkarna framför scenen har en hotbild emot sig som kräver ökad säkerhet. Det spelar ingen roll rent semiotiskt. För hur var det nu igen? Jo – form bär budskap.
Nu kanske jag låtit överdriven i mina ord. Det var meningen. Mitt syfte är som vanligt att få dig att tänka till på hur formen, orden, bilderna etc. används för att påverka dig. Summa summarum anser jag att det här var ett av de bättre talen Löfven någonsin har hållt.
Talen analyseras också i Retorikiska podden. Gästanalytiker idag är Günther Mårder, VD på Företagarna.
Stefan Löfvens tal i årets Almedal kan du läsa i sin helhet på socialdemokraterna.se
Och här kan du läsa min analys av Löfvens tal i Almedalen 2015.
Analyserar Camilla Eriksson, Retorikiska
Var den här analysen intressant? Följ Retorikiska i sociala medier så minskar du risken att missa något.