Ebba Busch Thor tar rampljuset i besittning och levererar sedan ett skickligt framfört tal med tydlig politik. Temat var att Sverige är ett hotat land, vi kristdemokrater ser det och så här vill vi lösa dessa hot mot vårt sätt att leva. Syftet med hennes tal är snarare syften. Det uppenbara är att sätta sig själv och den politiska inriktning hon vill driva Kristdemokraterna i i fokus. Ett annat syfte är att profilera sitt parti gentemot de andra i Alliansen. Ett tredje att locka tillbaka gamla såväl som nya väljare som när konservativa uppfattningar. Detta var nämligen inte ett tal för kärnväljarna. Kristdemokraternas kärnväljare vill höra om välfärden och det var ett ämne som knappt berördes. Varför väljer då Busch Thor denna väg? Det är ett krisande parti hon leder. Om inte Busch Thor lyckas vända trenden kommer KD att åka ur riksdagen vid nästa val. Idag hade de inte klarat gränsen.
Som avsändare är hon säker, vass och orädd. Busch Thor väljer ton efter ämne och bibehåller sin trovärdighet konstant genom talet.
Argumentation.
Det händer något med människor när man indirekt ställer frågor. Vår hjärna är konstruerad så att ett mönster som levereras ofullständigt sluts. För att skapa starka argument som fortsätter at utvecklas i mottagarens tankevärld är det fördelaktigt att nyttja dylika mönster. Det gör Ebba Busch Thor. Hela avsnittet som följer på förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd är ett sådant exempel.
”Vi föreslår därför tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta. Det är ett förslag som värnar Sverige som fristad. Men förslaget kan också påverka hur många som söker asyl i just vårt land. Vi behöver se och möta problemen … Det kan bidra till en jämnare fördelning av mottagare … Till skillnad från andra länder ger vi permanenta tillstånd och det kan leda till att fler söker asyl här istället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning kan minska Sveriges kostnader …”
Första delen där Busch Thor söker etablera en sanning hos mottagarna av hennes budskap – att detta är ett förslag som värnar Sverige som fristad – underbyggs inte och slutar således som ett påstående. Påföljande text nyttjar dock ordet kan för att skapa den effekt som diskuterades ovan.
I vilken ordning?
I detta tal är det särdeles påtagligt i vilken ordning talet är byggt. Talet nyttjar principen tema – konsekvens – vår lösning. Sverige står inför många hot. Busch Thor beskriver en rädsla för Ryssland, för terror, för IS, för segregationen i samhället, för upplösningen av den svenska modellen, för att grupptillhörighet sätts över individuellt uttryck. Och färdriktningen är utifrån och in. Utrikes via inrikes till dig och din familj. Hon avslutar sedan med att förklara syftet med dessa ämnesval och påföljande lösningsförslag.
Stiliga figurer.
Förutom betydelsen och nyttjandet av beteckningen kan finns det några anaforer i talet. Det som noteras är en liknelse.
”Identitetspolitik … är som en förpackningsindustri. Vi sorteras in i fack efter kön, hudfärg, tro, etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning. Färdigsorterad och stämplad blir du främst en representant för din kategori.”
I övrigt håller hon en hög abstrakt nivå utan vare sig bilder, mönster eller särskilt utvalda beteckningar.
Semiotik.
Ebba Busch Thor vill uppfattas som en tydlig politiker som säger som det är utan de adekvata omskrivningarna för att uppfattas som politiskt korrekt. Detta underbyggs genom hennes val av hur hon till det yttre framställer sig denna Almedalskväll, hennes sparsmakade rörelser och hennes röstläge som håller sig långt borta från ytterligheterna. Tillsammans signalerar hon renhet och naturlighet – hon värderingar inte, hon förmedlar. Dessvärre håller hon själva språket på en sådan abstrakt resonerande nivå att hon exkluderar den stora massan som hon är i behov av att appellera.
Eftersom jag sitter med i juryn till Årets Digitala Kommunikatör i Almedalen har jag tillgång till Notifieds analyser av Big Data. För min skull har de tagit fram vad som tvittras mest under timmen för själva talet. Igår handlade det förutom om hennes namn i olika omskrivningar om att Busch Thors tal upplevdes som tydligt och starkt, att Busch Thor själv var imponerande, levererar och om politiken: kvotering fel, landsförräderi och identitetspolitik. Min slutsats blir således att Busch Thors konfliktinställda ansats går igenom och når fram. Åtminstone på tvitter.
Avslutningsvis.
Kvällens känga kom inte helt oväntat mot den rödgröna soppan som tror att en industrikansler med rundabordssamtal som vapen ska lösa problemen och skapa jobben. ”Nej Almedalsvänner, det kommer inte att fungera. Det är bara är käbbel.”
Som helhet är jag imponerad. Jag har alltid uppfattat Busch Thor som kompetent och skarp med ett driv som baseras på integrerade värderingar (inte nödvändigtvis mina). Och jag ser fram emot att följa hennes kamp framåt.
Och eftersom Busch Thor talade med ett högtravande, abstrakt skriftspråk med resonerande fokus ofta utifrån ett jag-perspektiv har jag gjort detsamma. Även om det är långt ifrån hur vanliga människor pratar med varandra. Vilket borde vara hennes sätt att prata till oss då hon verkligen behöver fler som tycker som hon.
Analyserar Camilla Eriksson, Retorikiska som håller ett seminarium kallat Politisk retorik – hur talar makten? Fredag morgon 09.00 på Kronstallgränd 4 (bakom Visby hotell).
Gillade du denna bloggpost? Klicka på hjärtat (okopplat räkneverk) och hjälp mig sedan sprida det till fler!
Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!
Vill du läsa fler retoriska analyser från årets Almedal?
Partiledartal Annie Lööf, Centerpartiet.
Partiledartal Stefan Löfven, Socialdemokraterna.
Säkerställ att du inte missar något! Gör som närmare tusen andra och skriv upp dig på nyhetsbrevet längst ned på sajten. Har du tur får du ett mejl fullspäckat med retoriska, semiotiska och kommunikationspsykologiska tankar och tips varje månad. (Och jag lovar att din mejl inte kommer att användas för något annat ändamål eller någon annan avsändare.)
One Comment