Det spelar ingen roll hur väl du vill, hur mycket bra saker du har planerat att säga eller hur – nu blev det fel, jag börjar om.
Nej.
För du får ingen andra första chans.
Du har en uppgift när du börjar prata inför en publik. En: Ta bort allt brus.
Det kan handla om att du står på scen med en partiledare som du ska grilla lite och din gravida kropp ser ut att föda tvillingar precis när som helst. Det kan hända den bästa. (Det har även hänt mig.)
Hur du än vrider och vänder orden på så smarta och roliga sätt som möjligt kommer publiken inte att höra. Allt de ser är denna ENORMA valross (och nu talade jag bara om mig själv. Ingen annan. Inte.) som av någon anledning vaggar fram i synfältet.
Det kan också handla om att du bär på ett livstrauma. För att bearbeta detta har du haft ett driv att förstå. Det har gjort att du är en av de främsta inom din genre. Men när du talar om ditt område missar du att inleda med varför de ska lyssna på just dig i just den här frågan. Och så håller du på att missa den viktiga emotionella kopplingen med din publik.
Jag har sagt det förr och jag kommer att säga det igen: etos, logos, patos. För dig som inte är retoriknörd handlar det om trovärdighet, nytta och att väcka känslor.
Alla delar av ett framträdande, ett tal, har sina förväntningar att uppfylla. I inledningen behöver du se till att publiken ger dig förtroende att påverka dem inom ditt valda område. För att de ska göra det underlättar det om de gillar dig. Du behöver även adressera på vilket sätt deras liv kommer att bli bättre av att de ger av sin tid.
Det låter lätt, det är lätt och är ändå ett av de vanligaste misstagen jag ser föreläsare göra.
Planera din föreläsning noga. Öva. Och se till att inledningen är så väl inrepeterad att ingen märker hur mycket tid du har lagt på den. För det är här du som gör rätt skiljer dig från mängden.
Gillar du mina tips om hur du kommunicerar bättre? Skulle du vilja att jag analyserade dina texter och gav dig återkoppling? Gå min distanskurs i retorikiska.
Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!Avslutar Camilla