Lagerkrantz på SvD skriver idag om professor Richard Davidsons nya bok ”Hjärnans emotionella liv” (Ica bokförlag). De nya rönen handlar om sex dimensioner av hjärnmönster som bildar varje människas egna emotionella profil. Det jag finner intressant är delen där han förklarar hur känslor och kognitiva förmågor påverkar varandra: Idag ser (vi) hur nervkretsar som reglerar emotioner överlappar nervkretsar som har med rent kognitiva och rationella funktioner att göra. Neurologiskt är känslor och tankar integrerade och nästan allt vi företar oss genomsyras av en känsla. Det här, menar Davidson, kan få oss att förstå hur våra upplevelser förändras med känslomässiga reaktioner.
Neurologi är grunden för kommunikationspsykologi. Och kommunikationspsykologin är i sin tur förutsättningen för retoriken. Alltså finns ytterligare bevis på varför det är så viktigt med pathos, att väcka känslor, med ditt budskap. För det är inte bara våra upplevelser som förändras med känslor. Vi låter oss påverkas i mycket högre utsträckning om vi blir berörda. Dessutom kommer det protein som är vårt minne inte kunna bildas utan närvaro av hormonet dopamin som bara flödar när vi känner något: lust, upprymdhet, glädje. (Eller irritation för den delen med. Men det kanske inte är fördelaktigt för ditt budskap att fastna i en sådan miljö …)
Känslor och tankar är integrerade rent neurologiskt.
Huruvida din publik eller dina läsare överhuvudtaget ska uppmärksamma dig och ditt budskap styrs naturligtvis från hjärnan. Selektiv uppmärksamhet och att hålla fokus på dig när du talar eller texten du skrivit, regleras från prefrontalkortex. Uppmärksamma personer synkroniserar sina hjärnvågor och lägger mindre energi på att reagera på andra yttre stimuli. Så se till att väcka flera och starka positiva känslor hos din publik. Det gör det lättare för dem att hålla kvar koncentrationen på dig och för dig att hålla kvar deras intresse.
I prefrontalkortex huserar även de basala ganglierna som bl.a. har till uppgift att frisätta signalsubstansen dopamin. Ju fler impulser som sänds från detta område desto mer dopamin sprids i hjärnan. Och du får känslan av att något är mycket givande. Det är härifrån din förmåga till procedural inlärning, eller att lära dig göra saker så bra att du gör dem utan att reflektera över hur du gör dem, härstammar. Som att cykla, skriva med en penna, skjuta på mål. Eller att tala inför folk. Helt enkelt det du gör så ofta att du till slut har automatiserat processen. Det är därför det är så bra att få folk att göra på ett nytt sätt, i en trygg och lustfylld miljö, om du vill ändra deras beteende. Vilket i sin tur bakvägen ändrar deras attityder gentemot något eftersom den psykologiska principen self-monitoring, som vi säger på svenska, slår till. ”Gör jag så? Jaha. Då måste jag gilla det.”
Hippocampus (nedre delen av tinningloben) är den del av hjärnan som registrerar: minnen, kunskap och sammanhang där känslor uppstår. Lyckas vi nå en hög aktivitet i detta område med vårt budskap har personen lätt för att anpassa sitt beteende i den situation de befinner sig i. Lustfyllt. Som i alla inlärningssituationer handlar det om att väcka nyfikenhet för ditt budskap. Att sprida budskap skiljer sig inte nämnvärt från att utbilda.
Känslor och tankar är integerade rent neurologiskt. Vad vill du att din målgrupp ska känna när du är klar?
Tänker Camilla