Metaforer och manipulation

Metaforer är förmodligen bland de mest kända stilfigurerna för alla er som inte har ett särskilt intresse för retorik. Personligen älskar jag metaforer som kommunikationsform just för att det är så mycket lättare att få folk att förstå vad man menar när man sätter frågan i ett bildformat som vi andra redan är bekanta med.

Bilder konkretiserar verkligheten och därigenom blir det enklare att förstå ditt budskap. Ordet redan är nyckel här. För  ju närmare oss och vår förförståelse härskaren kan måla sin bild desto mer framgångsrikt kommer hen att lyckas i sitt manipulativa uppsåt.

Metaforens styrka ligger även i bildens kraft att överföra budskap på ett sätt så att vi själva behöver vara aktiva för att förståelse ska uppnås. Det tycker våra hjärnor om. Och eftersom en tolkning alltid är personlig beroende på egna erfarenheter, kunskaper och värderingar kommer alla tolkningar per definition att vara olika. Det gör oftast inget. Och ju tidigare du kan stanna innan desto större blir associationsbredden och fler kommer att läsa in det de vill se i din metafor och därigenom i större utsträckning låta sig beröras. Att välja rätt metafor är härskare mästare på. För de observerar, analyserar och lyssnar. Antingen öppet eller dolt. Men koll har de.

I gårdagens avsnitt av Härskarkalendern på Retorikiska avhandlade jag associationer och manipulation. Låt mig förtydliga och upprepa en betydelsefull aspekt av språk: Ordens huvudsakliga betydelse i samtalet är varken att beskriva eller uttrycka något; ordens betydelse ligger i manipulationen. Formen för detta är att söka samla dina associationer i en viss riktning som är fördelaktig för avsändaren. Om vi talar om en härskare här är det definitivt läge att vara på din vakt. För metaforen styr dig obönhörligt mot ett visst utvalt mål.

Winston Churchill är kanske lika känd för sin förmåga att förstå politik som retorik. Det första renderade honom premiärministerposten inte bara vid ett utan två tillfällen (1940-1945 och 1951-1955), det andra ett Nobelpris i litteratur (1953).

Ett av Churchills mest berömda fraser är när han talar om järnridån, den tänkta europeiska gränsen mellan det kommunistiska öst och det demokratiska väst. Iron Curtain, en metafor så stark att den fäste och blev ett välkänt och välnyttjat begrepp även för andra.

Bilden var strategin som förklarade budskapets syfte.

Om du upplever dig arbeta nära en manipulativ person är det dags att börja tänka strategiskt och analytiskt för att inte falla i fällan som de tror att du inte uppfattar. Metaforer bär inte bara budskapet i formen, de bär även bilden. Och vad säger den? Beroende på vad härskaren vill att du ska känna väljer de en bild som triggar vissa slags känslor hos dig. Ta ett mentalt steg tillbaka och känn efter. Sätt namn på känslan. Rädsla, skam och skuld är ofta återkommande teman hos en härskare.

Konstaterar Camilla Eriksson, retorikiskan

(För dig som just trillat in på sidan och uppenbarligen funnit det intressant nog att läsa ända hit vill jag informera om att det här är lucka fem i Härskarkalendern på Retorikiska. Övriga publicerade inlägg hittar du på Härskarkalendern.)

Oavsett härskarnas betydelse för påverkan – ord är makt och ord förför. Alltid. Och om jag vore du skulle jag se till att följa Retorikiska i sociala medier för att säkerställa att jag inte missar något.