Fördelen med att jobba under beteckningen retorikiska istället för retorik är att jag definierar vad tecknet betyder.
Retorikiska = retorik + semiotik + kommunikationsvetenskap.
Inleder således veckans retorikiska julkalender med lite semiotik:
Entropi och redundans beskriver ett verktygspar som bör finnas med i varje planerad kommunikationssatsning. Entropi står för kaos och redundans för det förväntade. Om du inte väcker uppmärksamhet för att budskapet kommer ditt budskap inte över huvudtaget att bearbetas vilket är en nödvändig del för att nå integration. Det vet du redan. Och viss redundans behövs eftersom du bör utgå ifrån vad din målgrupp redan tycker, tänker känner, gör. Däremot är det många som förmedlar sina budskap alltför redundant och då kommer de att gå obemärkta förbi i det som vanligtvis kallas för bruset, dvs den massiva mängden budskap som haglar över oss från alla håll och kanter alla vakna timmar på dygnet. En viss mängd entropi är inte bara önskvärd utan helt essentiell. Men det får inte bli för mycket. För att begränsa en galopperande entropi kan man balansera ett entropiskt innehåll med redundans i formen.
Detta var vad som skedde när svenskarna skulle folkomrösta i kärnkraftsfrågan mars 1980. Det som började som en folkomröstning med tre alternativ omvandlades snart till ett pseudoriksdagsval eftersom de politiska partierna gick ut och förordade olika alternativ. Många väljare drog en lättnadens suck, nu blev valet enklare. Rösterna gick inte längre till de olika kärnkraftsalternativen utan till det egna partiet. Det kaosartade övergick i en tolkningsbar struktur.
Tecknar talskrivaren