Gårdagens presskonferens med de Miljöpartistiska språkrören lämnar inte min tankeverksamhet. Så jag tänkte att jag sätter ihop hur de, utifrån den information som kom fram under presskonferensen, skulle kunnat strukturera krisbudskapet. Om du inte sett själva pressträffen rekommenderar jag min analys av densamma innan du går vidare:
Om fokus eller varför Miljöpartiet är i kris.
HÄNDELSER SOM SKAPAT KRISEN.
Den senaste tiden har varit tung för partiet som driver en grön omställning, ett jämställt och ett demokratiskt Sverige. Miljöpartisterna har tappat Mehmet Kaplan, Miljöpartistisk minister (p.g.a. samröre med terroristgruppen Grå Vargarna), blivit av med Yasri Khan, partistyrelsekandidat (p.g.a. hans ovilja att ta kvinnor i hand när han hälsar) och statliga Vattenfall säljer brunkol. Nu är detta inte allt som skadat Miljöpartiet det senaste året: Romson målar sin båt med förbjuden giftfärg, tankar grön diesel utan att betala energiskatt, handplockar en topptjänsteman som är dömd för narkotikasmuggling, KU-anmäls för ministerstyre och jämför Medelhavet med Auschwitz. För att nämna några oegentligheter. Och Fridolin gick förra veckan ut med att han inte förstått att kvinnor blir kränkta av att särskiljas från män i fråga om hur man hälsar på varandra.
Att ledarskapet börjat ifrågasättas offentligt är inte konstigt. Konstigt är däremot krishanteringen.
(Det är så märkligt. Jag upplever det som att inte bara språkrören utan hela den Miljöpartistiska staben på Regeringskansliet verkar vara överrumplade varje gång något graverande kommer ut i media. När till och med toppar inom staben försöker tysta nyheter hos SVT … Nåväl, det är en annan diskussion.)
TROLIG INTERN PROBLEMANALYS.
We are so fcked.
Vi måste komma på något som gör att a) vi som språkrör kan sitta kvar och b) som gör att väljartappet blir så lågt som möjligt.
Lösning: Vi ställer våra språkrörsplatser till förfogande med bara tre veckor kvar till kongressen. På den korta tiden är det osannolikt att valberedningen kan hinna bereda ärendet på ett professionellt sätt med kontakter ute i landet som får tid på sig att analysera situationen, kontakta eventuella andra kandidater och sedan lobba för dessa i lämpliga kretsar.
(Stalltips från undertecknad: Det finns åtminstone tre kompetenta kandidater som med kort varsel borde kunna komma in och ta över: Maria Wetterstrand, Mikaela Valtersson och Isabella Lövin. Den sistnämnda är till och med minister i koalitionsregeringen och fullt insatt i Miljöpartiets och regeringens dagliga verksamhet.)
Om allt går vägen kommer valberedningen inte att föra fram någon annan kandidat och därigenom sätts stor press på kongressens ombud (de med rösträtt). Ett val utan att egentligen kunna välja kan bara leda till närmast total backning. Och därigenom tystar vi de egna leden.
Sedan får vi efter kongressen har arbetat komma fram med en förankrad och trovärdig plan för det framtida arbetet så att vi återställer det sargade förtroendet hos väljarna.
FÖRSLAG TILL PRESSKONFERENS-UPPLÄGG.
Ett sätt att arbeta fram underlaget för en presskonferens är att svara på de sju frågornas metod: vad, vem, varför, när, var, hur och med hjälp av vad. Vad är det som har hänt? Varför har detta hänt? Hur ser MP på det som har inträffat? Vem har ansvar för det som skett? Vad händer härnäst?/Vad gör Miljöpartiet nu? Hur och när tänker Miljöpartiet lösa det uppstådda problemet? Med hjälp av vilken lösning och vilka verktyg kommer MP att ta sig ur krisen/komma framåt? Etc.
Innan man börjar arbeta med budskapet behöver man även bestämma sig för vilken budskapsstrategi man ska köra på i krishanteringen: attack, förnekelse, undanflykt, minimering, korrigerande åtgärder och/eller förbehållslös ursäkt är några exempel. I det här fallet rekommenderar jag en kombination av de två sistnämnda.
Val av målgrupp borde denna gång offentligt handla om Miljöpartiets väljare. Fast egentligen handlar ju den här presskonferensen om att Fridolin och Romson vill få ett starkt mandat att fortsätta leda partiet och därigenom blir ombudsmännen på kongressen den verkliga målgruppen.
Längden på denna presskonferens bör vara kort. Inget nice to say, bara need to say. Samtliga närvarande medier kommer att vilja göra uppföljande intervjuer och där kan språkrören bredda sitt uttalande något.
Då kör vi. Jag vill bara flagga för att jag alltså inte kommer att ändra huvuddragen i krishanteringsstrategin som jag uppfattat den (även om jag tycker att det var fel strategi att utgå ifrån).
INLEDNING: PROBLEMANALYS
State the obvious. Det gjorde Fridolin rätt bra: ”Det här är en allvarlig situation för vårt parti. Ingen ska kunna tvivla på våra värderingar, vår feminism, vår mångfald, vårt ständiga arbete för en starkare demokrati.”
Sedan borde han gett en sammanfattande överblick av situationen; en bild stängd för tolkning. Redan i inledningen är det betydelsefullt att de tre retoriska syftena ethos – trovärdighet, logos – nytta (ex korrekt information) och pathos – visa förståelse och framförallt empati lyser igenom.
Eftersom både Mehmet Kaplans och Yasri Khans handlingar strider direkt mot Miljöpartiets uttalade värderingar bör båda språkrören ta aktivt avstånd från dessa handlingar. Redan här. Eftersom det verkar vara oerhört känslig mark för språkrören kan de välja att prata mer generaliserande på en högre abstraktionsnivå enligt devisen det som måste sägas men vi inte vill att publiken ska fästa alltför stor vikt vid … Här är mitt förslag.
Romson: Vi är ett parti som växte fram ur miljö-, jämställdhets- och fredsrörelserna. För oss Miljöpartister är demokratiska värderingar grundläggande. Vi kan därför inte låta en människa som låter representanter för terrororganisationer påverka deras omdöme representera vårt parti.
Fridonlin: För oss Miljöpartister är således även jämställdhet centralt. Det är därför både Åsa och jag står här idag; en man och en kvinna. I vårt parti behandlar vi människor på samma sätt – oavsett kön. Det är därför vi inte kan tillåta en människa som vill göra skillnad mellan könen att göra skillnad i vårt parti.
IDENTIFIERA BEHOVEN: MILJÖPARTIET BEHÖVER EN NYSTART.
Fridolin konstaterade att ”Vi ska ta värderingsdiskussionen i grunden och lära av våra misstag.” ”Vi ska säkerställa att alla förtroendevalda inom Miljöpartiet står för Miljöpartiets politik och Miljöpartiets värderingar.
Romson fyllde i med ”ett parti som ifrågasatts i så grundläggande frågor /…/ behöver ett starkt mandat till oss språkrör för att leda en sådan nystart.” Hon säger även att ”För att partiet ska få en nystart så måste politiken skärpas och ledarskapet prövas.”
SLUTSATS: NYHETEN TILLIKA HUVUDBUDSKAPET.
”Vi har idag bett valberedningen öppna upp beredningen av frågan för språkrörsvalet.”
FÖRKLARING AV SLUTSATSEN TILLIKA ARGUMENT FÖR EGEN VINNING.
VI HAR MISSLYCKATS. Var ärlig och försök inte smita från personligt ansvar. Det är språkrören som är ytterst ansvariga i Miljöpartiet. Dessvärre missades denna punkt helt i gårdagens presskonferens. Vi som lyssnar, Miljöpartiets väljare och kanske framförallt Miljöpartiets förtroendevalda behöver en ärlig och trovärdig ursäkt för att kunna bygga upp den kritiska tilliten till partiet (och indirekt språkrören) igen. Och här gäller det att vara konkret. SÅ här skulle det kunnat ha låtit.
Jag förstår att det finns många ute i Sverige som är besvikna på Miljöpartiet, på Åsa och på mig. Jag håller med – jag är också besviken. Ni har rätt att kräva mer av mig, mer av oss.
Miljöpartiet har arbetat för jämställdhet och demokrati i 35 år. Vi kommer att fortsätta göra det. Det som nu har hänt är en väckarklocka som vi tacksamt lyssnar till.
Och sedan övergå till att bygga för lösningen: Presentera på vilket sätt Miljöpartiet kommer att förändra arbetet med att säkerställa de ovan identifierade behoven. Addera konkreta exempel inom jämställdhet och demokrati. Konkreta. (Jag upprepar eftersom det inte är något av språkrörens starka sida. Och medan jag ändå är igång: Ett argument är ett påstående som är underbyggt med fakta/statistik, citat, jämförelser eller exempel. Ett påstående som inte är underbyggt är bara ett påstående och leder inte till påverkan i någon större utsträckning.)
AVSLUTNING.
När man avslutar ska man alltid se till att ge en uppmaning som konkretiserar syftet med hela presskonferensen. Alltså vad du vill att din publik (tänk din utvalda målgrupp som nås av budskapet) ska tycka, tänka, känna, kunna, veta, göra när du är klar. Så här skulle det kunnat formulerats:
Fram till kongressen kommer vi i Miljöpartiet (språkrören tittar på varandra och nickar) att jobba stenhårt för att ni där ute ska förstå att vi menar allvar med en nystart för Miljöpartiet.
Tack för att ni har lyssnat.
Och hade det inte varit för att det är under kongressen som Miljöpartiet kommer att arbeta fram hur förslaget för nystarten kommer att se ut hade det varit läge att presentera planen under denna presskonferens. Så klart.
Om jag hinner återkommer jag med ett annat krishanteringsupplägg, utifrån ett fritt strategiskt perspektiv. Spoiler – den kallas hardcore-strategin.
Krishanterar Camilla
Jag vill bli smartare!Strålande, bara att signa upp >