Idag har jag suttit och skrivit på ett jämlikhetspolitiskt program för kunds räkning. Tankarna virvlar fortfarande. Så många fraser vi använder utan att tänka oss för, så många ord vi kunde välja istället. Här kommer en starkt kondenserad fem-i-topp-lista på hur retoriken och semiotiken kan hjälpa dig att tala mer inkluderande. För ord styr tankar. De antingen begränsar eller öppnar upp. Många gånger handlar det om omedvetna konstruktioner och sammanhang.
1. Välj medvetet vilka ord/definitioner/benämningar/beteckningar du använder. Vem är det som har skinn på näsan? En man? Intet. En man benämns oftare som slagkraftig eller någon med pondus. Och vem är det som är kall och cynisk? Oftast kvinnor. Sluta upp med att utnyttja semiotiken, d.v.s. ordens inneboende kraft, till att manipulera din omgivning. För när du tillskriver vissa personer vissa beteckningar utnyttjar du en av de grundläggande härskarprinciperna, och det är varken trevligt eller särskilt respektfullt.
2. Använd inkluderande beteckningar. Säg hellre partner än flick-/pojkvän eller man/hustru. För det är inte säkert att den som sitter framför dig är heterosexuell eller har en könsidentitet som överensstämmer med sitt kön. Och när du begränsar ditt språk visar du på avvikelse. Inte särskilt inkluderande.
3. Undvik stereotypa benämningar. Något jag länge funderat över är: Hur är en kvinnlig chef? Mjuk? Mesig? Inlyssnande och empatisk? Kanske. Kan det vara en man? Troligen inte. Undvik överhuvudtaget att sätta ”kvinnlig” och ”manlig” som epitet. Säg hellre ”varmt och inlyssnande ledarskap” eller ”kraftfullt och drivande ledarskap” än tillskriv beteendet till ett visst kön. För det är inte säkert att den som sitter framför dig håller med dig om att olikheter i sätt att leda verksamheten har med en persons kön att göra. Vi är alla individer. Låt oss fortsätta vara det.
4. Undvik att skilja på olika grupper i samhället. Säg hellre att du ska ”kolla in ett nytt band” eller ”kolla på landslagsmatchen” än att du ska lyssna på ”ett tjejband” eller titta på ”damfotboll” i kväll. För det är inte säkert att den som sitter framför dig tycker det är särskilt modernt att det ena könets musik- eller idrottsutövare anses vara norm och därigenom inte behöver könsbeteckning medan motsatsen gör det.
5. Jämlikhetsanalysera. Innan du låter en text, bild eller ljud nå målgruppen – ställ frågan: Är det här jämlikt? Är den här beskrivningen, de här bilderna, den här sammansättningen av folk beskrivningar, bilder och sammansättningar en schysst representation av hur du vill att din produkt/tjänst/idé ska uppfattas? Om inte – gör om, gör rätt.
Jag vill läsa mer om härskarteknikerna. Klicka på länken så tas du till härskarteknikskolan.
Inkluderar Camilla