Jag talar så klart om semikolonet. Det är idag exakt 500 år sedan tryckaren Aldus Manutius dog. Den moderna användningen av vårt semikolon sägs härstamma från honom; vad är då mer lämpligt än att fira denna dag genom att nyttja detta tecken i en text?
Det är inget tecken som kreti och pleti använder, nej inte alls, och jag undrar om någon alls använder det särskilt regelbundet. Ibland får jag för mig att använda dess eleganta meningslösning för kunds räkning; och lika ofta tar jag bort det igen. Det är ett klurigt tecken att nyttja eftersom den drar upp stilnivån på texten rejält. Synd, eftersom semikolonet är ett ypperligt sätt att få den som läser texten att haja till.
Och rubriken? Det var den amerikanske författaren Kurt Vonnegut som sa det. Jonas Thente gör en intressant utveckling kring kopplingen mellan semikolon, sexualitet och kön.
”Påminner inte allt detta om den pågående diskussionen om genus, manligt strukturförtryck och transpersoners rätt att få vara vad de är? Semikolonet är ett queer-tecken helt enkelt; som gjort för att stå som symbol för mer komplicerade och intressanta möjligheter.” menar Thente i DN.
Lyssna gärna på Språket i P1 som avhandlade detta finurliga tecken i maj i fjol.
Hur du använder det? Jag skrev en kort och klargörande text om semikolon när det fyllde 498; väl värd att snabbglutta på om du blev nyfiken.
Uppmuntrar Camilla
Gillar du inlägget? Klicka på hjärtat (okopplat räkneverk) och hjälp mig sedan att sprida det till fler!
Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!Säkerställ att du inte missar något! Gör som närmare tusen andra och skriv upp dig på nyhetsbrevet längst ned på sajten. Har du tur får du ett mejl fullspäckat med retoriska, semiotiska och kommunikationspsykologiska tankar och tips varje månad. (Och jag lovar att din mejl inte kommer att användas för något annat ändamål eller någon annan avsändare.)