Det här med målgruppsanpassning. Det är lätt att säga, lätt att förstå principen och kan vara bland det svåraste att få till. För vi kan fortfarande inte läsa andra människors tankar.
Å, men du kan fråga dem! kanske du tänker. Jo. Visst. Absolut. Men människor säger sällan exakt vad de egentligen tycker och tänker. Det blir snarare en mix av vad de tror att du som frågar förväntar sig av dem och vad de anser vara politiskt korrekt i sammanhanget att svara.
Ändå.
Det är här du lägger en stor del av dina 80-procent-förberedelsetid på att sätta rätt.
Vad jag vill att du ska tänka på?
Vem är det du pratar med?
Det är så lätt att skapa demografiska kluster och utgå ifrån att de som kollektiv anser att, tycker att, tänker att. Sluta up med det genast. Projicera istället fram några individer som du lär känna bättre. Dvs., som du skapar i din fantasi.
Jag har tillbringat my fair share i barer. Kan ha något att göra med att jag har jobbat som bartender och barchef, men om vi lägger den tiden åt sidan så har jag ändå tillbringat my fair share i barer. För att snabbt ta reda på om den här människan har humor och fantasi har jag skapat en liten lek jag utmanar de flesta på: ”Välj ut en person som står för långt bort för att höra vad vi säger och samtidigt så nära att vi kan observera hen väl. Berätta för mig vem hen är.” Inte svårare än så. Varsågod och stjäl. Använd den i barer, på branschmingel, bröllop och inför/under föreläsningar. Fast i det sista fallet använder du den på dig själv.
Vilka typer känner du igen? Vem har du sett förr? Utgå ifrån det yttre, vilka frågor de ställer, hur mycket de skrattar (eller inte), hur mycket uppmärksamhet de ger dig och hur aktiv de är i interaktioner med andra. Skapa föreläsarpublikpersonas. Och tala med dem. Prepositionen i förra meningen är väl vald. Tänk att du har en dialog med din publik, även om de inte får säga någonting. (Fast ärligt, om du är så’n har du missat något. Anlita mig ska jag hjälpa dig se ljuset …)
Hur pratar du med dem?
När du har Caroline, Patrik, Lars, Eva, Anna och Niklas börjar du vara hemma. Och det är nu finliret börjar. Tala direkt till var och en av dem. På deras sätt.
”Nu har hon tappat koncepten helt!” kanske du just läste. Och nej (om du behövde få svaret utskrivet). Jag vill att du tänker igenom vilken stilnivå du pratar på. Med vilken tonalitet. Och framförallt – vilka anekdoter och exempel du berättar.
För vad är syftet med dina berättelser? Att de i sin form ska bära budskapet? Javisst. Att det ska vara enklare för mottagarna att komma ihåg ditt budskap. Jajamensan. Och framförallt att din målgrupp ska identifiera sig med ditt budskap och göra det till sitt.
Inte svårare än så …
Konstaterar Camilla med glimt i ögonen
Gillar du mina tips om hur du skriver bättre? Skulle du vilja att jag analyserade dina texter och gav dig återkoppling? Gå min distanskurs i retorikiska.
Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!Vill du läsa mer om stilnivåer? Då har jag några fler inlägg till dig:
Stilnivå.
Retoriska stilnivåer 1.
Retoriska stilnivåer 2.
Retoriska stilnivåer 3.
One Comment