Det här med att föreläsa. Det finns hur mycket som helst att säga om hur du på bästa sätt förbereder och bygger upp en föreläsning. Idag tänker jag tala om tio tankar om tid.
1. Prioritera tid.
Det du lägger mycket tid på visar du i handling att du anser är viktigt. Det spelar ingen roll att du råkar ha ett riktigt roligt exempel du kan ta om just den här grejen, eller att den här övningen alltid ger bra insikter om det inte lyfter det du anser vara mest betydelsefullt. Välj ut och välj bort. Och håll dig sedan till din plan.
2. Balansera tid.
Hur länge förväntas du hålla i taktpinnen? Under den tid du har till förfogande – hur mycket ska du tala och hur mycket ska din publik tala? Hur mycket bör du lyssna på dem och hur länge orkar de lyssna på dig? Hur bygger du bäst dina interaktioner så att du hinner trycka in så mycket som möjligt i överföringen av din briljanta kompetens innan de storknar? Tänk till innan och var sedan beredd att justera under föreläsningens gång.
3. Allokera tid.
Hur lång tid får en viss passage ta? När ska du vara var i ditt manus? Vet du inte? #fail. Gör om och gör på mitt sätt istället. Se ett och två ovan och sätt dig ned med ett liggande A4-ark utan varken linjer eller rutor. (Jo, liggande. Du blir mer kreativ då.) Rita upp ett flödesschema (googla om du missade naturvetenskapen i nio år) över ditt innehåll. Prioritera. Balansera. Allokera.
Så där ja. Det var väl inte så svårt?
4. Klocka tid.
Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva säga detta men det mest politiskt korrekta när en föreläsare inte ens är i närheten att hålla tiden blir: Hur tänkte du nu? Folk tror alltid att de kommer att ha för lite material och när de sedan kör blir de oftast så uppfyllda av rampljuset att tiden tycks stå stilla. Låt mig vara tydlig med en sak – tiden går för alla andra. Träna, träna lite mer, kör en gång till och se till att klocka dina passager. Om det är omöjligt att hinna innan allokerad tid får du göra det som kanske känns värst: kapa. Ta bort. Kill your darling’s babies.
Jo.
5. Ofyll tid.
Även om du har tid över att säga mer – låt det vara. Det kanske känns som att du kastar bort möjligheter men om sanningen ska fram är vi få som orkar lyssnar på smurfarna särskilt länge. Pauserna är essentiella för att din publik ska hinna reflektera över det du säger, sortera det och hitta rätt plats för det i den del av minnet som arkiverar.
6. Variera tid.
Tid uppfattas olika beroende på hur du fyller den. Du må hända tro att tiden är din, det är bara imaginärt. Du har möjligheten att få uppta andras begränsade tid, men bara om du tar väl hand om den. Det värsta som kan hända? Din publik väljer att göra annat med sin. Hur håller du dem intresserade under tiden? Variation. I takt, tempo, flöde, frekvens och intensitet.
7. Stämtid.
Precis som ett instrument behöver stämmas före en konsert behöver du stämma din publik. Hur ska du annars få till dessa ljuvliga harmonier i ditt mästerstycke? Exakt. Och vad du pratar om under denna tid är mindre viktigt. Faktiskt. För det är här du börjar. De har nog sjå med att titta sig trött på dig, fantisera om vem du är och vem du inte är, kanske reflekterar de över den konversation som följde med in i rummet, kanske. Sjung upp din kör. Med enkla, välkända eller lättillgängliga fraser. Se dem. Bekräfta dem. Sjung för dem.
8. Starttid.
Börja på utsatt tid. Det betyder att du behöver vara där innan. Tekniktesterna ska vara avklarade och din MacBookPro ska hittas av den dr eländiga PC-projektorn. (Såklart har du adapter med dig. Det är inte det vi pratar om här.) Och headsetet ska sitta behagligt bakom örat eller så ska en liten mygga placeras där den är nära din mun utan att skrapas av håret. (Kan inte folk med långt hår bara alltid bära det uppsatt när de talar? Och utesluta stora örhängen som dinglar (mot mick).)
9. Mellantid.
Tänk att svenskar alltid vill veta när det är kaffe. Du kan försöka vara luddig och säga att det blir någon gång mellan halv-tre-tre. För det är klart att det är viktigt att följa flödet i publiken. Kanske har de många intressanta tankar under ett visst moment? Kanske visar det sig passa att lägga in en till övning (eftersom de uppenbarligen missat hela poängen). Gör som du vill, men håll en utsatt mellantid.
10. Sluttid.
Sluta alltid prata innan publiken slutar lyssna. Och det är alltså lite före utsatt tid. Inget annat.
Pausar Camilla
Gillar du mina tips om hur du skriver bättre? Skulle du vilja att jag analyserade dina texter och gav dig återkoppling? Gå min distanskurs i retorikiska.
Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!
Åhhh så bra
Tack Chris!
Väldigt bra, och utmanande!
Tack Tomas! Blir lite nyfiken, vad är det som känns mest utmanande?
Undrar Camilla