Kristdemokraternas Göran Hägglund inledde årets Almedalsvecka. Intrycket han gav var inte övertygande. Låt mig förklara varför.
KD är ett värdekonservativt parti och borde agera och tala mer om de frågor som ligger i linje med sin ideologi. Att ligga på 4%-spärren är naturligtvis långt ifrån optimalt, men frågan är varför de hela tiden väljer att ligga lågt.
Det var en stukad Hägglund som äntrade scenen. Energin ville inte infinna sig förrän det var dags att leverera det han är mest känd för – årets nästan-allegori. Men jag ska inte springa händelserna i förväg.
Syftet med detta tal verkar vara att bredda partiets frågor och profilera sig inom Alliansen.
Målgruppen uppfattar jag i detta fall som målgrupper. Hela den smutskastande inledningen syftar till att bygga de egna. Dessvärre vinner inte historiska prestationer morgondagens val. Delen om EU som byggts på Kristdemokratiska grunder likaså. Och här börjar breddningen av frågor synas. EU ska inte besluta i frågor som bara har nationellt intresse. Det värdekonservativa börjar slå igenom. Hela försvarsutspelet agerar i samma riktning. Här har vi gått över till högkyrkliga moderater och centerpartister som anser att deras egna partier blivit för vänstervridna. Det ska bli intressant att se huruvida KD och Hägglund fortsätter i denna riktning.
Budskapet borde handla om Gud, Konungen och Fosterlandet, men talet är byggt för att sända ”Jag vill hålla Sverige samman”. Kanske är det för att undertecknad är ordnörd och mina vänner mer lyssnar efter det politiska, men det var bara jag som uppfattade hålla-samman-argumentationen. Jag säger borde, för jag tror på att om budskapet ligger i den ideologiska linjen kommer äljarna att uppfatta dem i högre utsträckning. Sammantaget bådar detta inte gott för Hägglund.
Som avsändare är Kristdemokraternas ledare till en början inte alls med i matachen. Kanske beror det på vilka ord han står och säger. För så fort vi kommer fram till Hägglunds almedalstalssignum händer det något. Hans röst fylls med värme. Han blir levande. Personlig. Och vi skrattar. För Hägglund är rolig. Riktigt rolig. Jag står bredvid personer i parken som kommenterar att de inte kan låta bli att skratta fastän de inte alls håller med honom … (Varför denna bit av talet är bortklippt från det officiella tal som ligger ute på Kristdemokraternas hemsida lämnar jag till andra att förklara.) Dessutom metasnackar han vilket faktiskt lyfter hela upplevelsen.
Argumentationen.
Min förvåning är att detta tal ligger på en ovanligt hög abstraktionsnivå för att komma från partiledarens stab. Det gynnar inte identifieringen med vad som sägs från ett väljarperspektiv. Om man inte lyssnade noga skulle man kunna få för sig att kristdemokraten ansåg att upploppen i våra förorter var föräldrarnas ansvar och att områden som har skolor med högre disciplin klarar sig bättre undan …
I vilken ordning?
Hägglund, som vanligtvis arbetar stiligt inom den klassiska retorikens ordningsschema, hade denna gång svårt att hålla den berömda tråden. Smutskastning följdes av en historieskrivning som bryggade över till EU, vidare över till försvarspolitik till att han hoppades att det finns många göteborgare i publiken. Efter roligheterna ville Hägglund värna utsatta grupper och budskapet ”Jag vill hålla Sverige samman” upprepades på några olika sätt. Ämnen gled sedan från boendesegregation till en klassikerlista över grisen-i-säcken-linjen mot NEJ till kvotering, mindre barngrupper, upplopp i förorter, mer disciplin i skolan för att avslutas med ”Gör din plikt – kräv din rätt”. Får du ihop det?
Stiliga figurer.
Som vanligt gör Hägglund en väl utbyggd nästan-allegori. Jag skriver nästan för alla kriterier för en allegori stämmer inte in. Inte heller är det en längre metafor, och absolut inte en liknelse … För längden på detta inläggs skull har jag valt bort metasnacket.
Det är i detta stycke Göran själv kommer fram. Det är även här vi hittar de stilistiska pärlorna.
Vi i Alliansen får då och då kritik för att vi trivs ihop. Men nu ska också oppositionen skapa laganda och lära känna varandra. De behöver lära känna varann lite bättre har de upptäckt. De försöker träffas och spela sällskapsspel.
Kortspel funkar inte för Löfven låtsas som om hela leken består av ess. Han vägrar konsekvent att visa korten. Han vägrar konsekvent att låta sig synas. Det leder till att de andra får spader. Sjöstedt vill avskaffa kungen men planerar å andra sidan att kräva medborgarna på klöver. Språkrören kräver att arbetsveckan ska bli kort (kårrt), förlåt kort (kooort) medan Åkesson sitter vid sidan om och känner sig övertrumfad. Han är faktiskt knekt (knäckt). För att korten visar sig vara röda och svarta. Han vägrar att blanda.
Någon föreslår då istället att vi spelar TP men det fungerar inte. Löfven tänker nämligen inte svara på några som helst frågor. Han föreslår istället spelet ”Vem ska bort”. Det spelade de i samband med S-kongressen och han tyckte det fungerade ganska bra. Lyckades både med Ylva Johansson och Omar Mustafa.
Sjöstedt försöker få med de andra på att spela den försvunna Dinamarca. Han säger att det är roligt men de andra protesterar och han försöker då istället med ”Förlöjliga familjerna”. De andra är inte med på noterna nu heller. Jaha, då får det bli Monopol då säger Sjöstedt. Offentligt monopol. Språkrören är lite tveksamma, vill inte gå fullt så långt, de kräver att reglerna ska ändras. Ingen ska göra vinst, alla ska förlora, då kan de vara med.
Men inte nog med det. Höga på bensinskatteångorna prövar de en annan idé: Fiat med knuff. Begränsat gehör där också. Nu får de rota djupt i skåpen. Till sist hittar de Nya finans. Alla blir förtjusta. Men när det visar sig att Sjöstedt vill slopa utgiftstaken, och ha med sig en egen sedelpress, då får också den planen skrotas.
Mina vänner, det enda de till sist kan enas om är ”Rappakalja”.
Slutkommentar.
Det är säkert behjärtansvärt att ge alla detaljerna ur förslaget för mindre barngrupper, men i ett almedalstal blir det för detaljerat, för tekniskt.
Tips till nästa gång du håller tal Hägglund: Låt staben ta fram frågorna, exemplen, statistiken etc. Och skriv sedan hela talet själv. Med din värme. Det blir mycket bättre då.
Analyserar Camilla