Jag fick en fråga i mitt kommentarsfält som blev mer och mer intressant ju fler gånger jag läste den.
”Hei Camilla. Vil du si at ”Du har gitt morskjærlighet et ømt og viljesterkt ansikt” er en synekdokhe? Det står en flaske vi på spill Hilsen Carsten”
Direkt uppstår ett flertal behov. Ett är att definiera uttryckets begrepp. Ett annat att definiera synekdoke.
Synekdoke.
Ursprung: Ordet synekdoke kommer av grekiskans συνεκδοχή (synekdoche), vilket härleds ur σύν (syn) ”med”, ”samman” och ἐκδοχή (ekdoche) ”upptagande”, ”tydning”.
Definition: Stilfiguren synekdoke avser ersättningen av ett ord genom ett begrepp med snävare eller vidare betydelse, ett överordnat eller ett underordnat begrepp. Alltså, antingen kan vi tala om delen som får utgöra helheten (pars pro toto) eller tvärtom.
Moderskärlek.
Moderskärlek för mig är förmodligen inte vad moderskärlek är för dig. För det beror på var vi kommer ifrån. På vilket sätt var vår egen mor? Andra mödrar som vi växte upp med? Vår egen mormor? Hur var relationerna med pappa, syskon och andra nära? Vi har en hyfsat gemensam bild i varje kultur, men det kan skilja sig kraftigt åt dem emellan. Moderskärlek saknar därmed en universell definition och blir istället vad du lägger in i begreppet.
Exemplet.
Om du accepterar denna definition på synekdoke och avsaknaden av en universell definition av moderskärlek kan vi resonera vidare.
Jag väljer att sätta det i ett sammanhang och hittar det i biskopens tal från giftermålet mellan Mette-Marit och kronprins Haakon av Norge.
Du har gitt morskjærlighet et ømt og viljesterkt ansikt. Som alenemor har du vist vei for andre, slik du har vernet om ditt barn. Profeten Jesaja sammenligner slik morskjærlighet med Guds egen kjærlighet når han sier: Kan en kvinne glemme sitt diende barn og ikke ha ømhet for sønnen hun fødte? For selv om en mor kan glemme, så vil ikke jeg glemme deg. Jeg har tegnet deg i begge mine hender (Jesaja 49, 15f). Du har ikke glemt og du vil ikke glemme. Og du vil heller aldri være glemt av Gud.Kjære brudepar! Bibelen bruker det sterke uttrykk at som ektefolk skal dere være ett. Det betyr ikke selvutslettelse.
I detta fall blir svaret på frågan ja, ”moderskärlek” är här en synekdoke. För det är en av de kärlekar som härstammar från Gud. Det är en del av Guds kärlek.
Men säg att vi inte talar om religiös kärlek. Moderskärlek verkar då vara en universell kärlek som ”du” är en av delarna av. Även i denna tolkning har vi en synekdoke.
”Att ge något ett ansikte” är ett idiom (uttryck/talesätt) som antingen går mot det konkreta eller det abstrakta: 1) Konkret om du är ömheten och viljestyrkan personifierad. Eller om du är moderskärleken personifierad. Det går lika bra. 2) Abstrakt om du personifierar egenskaperna ömhet och viljestyrka. Eller om du personifierar egenskapen moderskärlek. Såklart. Det känns som att vi talar om synekdoke igen, eller hur?
Känns det avgjort? Låt mig då slänga in en brasklapp. Det kan vara en metonymi. Jag hänvisar således till mitt inlägg ”Metonymi & synekdokhe” och väljer själv att sova på saken.
Vad tänker du som läser?
Krånglar Camilla som insett att jag stavar synekdokhe på grekiska och att Sverige verkar ha bestämt sig för synekdoke. Och vips blev det en till synekdoke-vs.-metonymi-problematik som jag nu är för trött för. Följer stavningsmassan och önskar god natt.
Hei og takk for svar. Det ble en ekstra flaske vin til påske 🙂
Men ditt svar adstedkommer mer diskusjon. Hvordan vil du forklare forskjellen mellom ”del som utgjør helhet” (pars pro toto) eller omvend” helhet for del” (totum pro parte) ? Vil du si at ”morskjærlighet” er pars pro toto? og hvis vi tar ”alenemor”, også fra biskopens tal, er det da totum pro parte? Jeg sliter med å bli klok på dette og finner heller ikke forklaringen i din bok.
Hilsen Carsten
Eller hur! Jag har fortsatt tänka på detta. Det kommer snart en tillgänglig fortsättning, lovar att pinga dig!
Glad Påsk och tack igen för din kluriga fråga,
knattrar Camilla