Ordiska knölar.

För oss som jobbar med att skriva åt andra är det vanligt med pust, stånk och bröl när vi får underlaget. Kunden vill ha så mycket sagt att de trycker in allt vad de kan i varenda mening. Ofta är de även måna om att inte störa sig med någon. Konsekvenserna är förödande. Pressmeddelanden lockar inte på något sätt journalisternas uppmärksamhet. Informationstexter blir inte lästa.

Ska det vara så svårt att skriva enkelt? Här kommer mina fem bästa tips.

1. Korta meningar.

Du skriver för långt. Jo. Det är sant. För att få dina läsare att vilja hänga med är det inte läge att ha långa meningar som innehåller många ord som varken är betydelsebärande eller fyller en estetisk funktion bara för att du kan. Som föregående mening. Det är många ord som inte behöver skrivas. Alls.

2. Enkla ord.

Det handlar inte om att du ska sänka kunskapsnivån för att dina läsare ska förstå. Det handlar om att dina läsare ska förstå din text. Hur ska de annars bli berörda? Om behovet av fackterminologi är essentiellt finns alltid möjligheten att inflika deskriptiva element. Eller så skriver du det fackterminologiska ordet och sedan förklarar du vad det betyder.

3. Konsekvent stilnivå.

Det är lätt att en projektrapport får dagboksmässiga stycken uppblandade med närmast labbtekniska delar. Håll fokus. Din stilnivå ska alltid utgå från målgruppen och deras behov. Håll ut ända fram. Håll sedan klåfingriga kollegor/kunder borta från tecknen. Det är få röster som kan bytas ut utan att väcka störande uppmärksamhet.

4. Bestäm fokus.

Det är också lätt att gå igång på en detalj som ska beskrivas. Du hamnar i flow och känner hur metaforerna sprutar ur dig. Tecken faller likt lapphandskar i skyn. Du känner dig upprymd, lätt, lycklig. Och helt plötsligt har detaljen fått oproportionerligt utrymme i din text. Det du volymmässigt skriver mest om kommer läsaren att uppfatta som viktigast.

5. Bestäm tempus.

Här kommer en kort kurs i svensk grammatik. Presens eller nutid beskriver något under tiden det sker: Jag skriver. Imperfekt eller dåtid beskriver något som har hänt: Jag skrev. Futurum eller framtid beskriver det som kommer att hända: Jag kommer att skriva. Så. Nu vet du. Sluta blanda. En tidsform per stycke är ett bra riktmärke. En tidsform per text är ett annat.

Jag har skrivit några fler inlägg om detta. Och tänker fylla på allteftersom. För jag känner att jag stör mig mer och mer på ordiska knölar.

Förstärkningarnas urlakande effekt. Om adjektivattribut och substantivsjukan.

Är verbokalypsen här? När samtalstonens default ligger på skriknivå har vi inte så mycket mer att sätta in när det verkligen gäller.

Nej. Kroppen skriker nej. Här kommer några tips så att ditt ljud också gör det.

Men. Och. Eller? Konjunktionernas betydelse för budskapets betydelse.

Svårläst. 7 recept på krångel. Så här gör du. En krångelguide.

Förenklar Camilla

Gillar du mina tips om hur du skriver bättre? Skulle du vilja att jag analyserade dina texter och gav dig återkoppling?
Gå min distanskurs i retorikiska.