Busodlarna gör det på ytor ingen bryr sig om. Vi får möta nätverket Tillväxt som odlar upp mark i stadens mellanrum. Slumpen är ingen tillfällighet. Idag står jag och tar ett av mina favoritexempel på välskrivna texter. Det är Marit Danielsson som då satt som chefredaktör på Allt om trädgård som skriver om gerillaodling. Kommer hem och slår upp SvD och möts av en ny serie: Urban odling. Eller gerillaodling som Danielsson kallar det. Nybönder. Stadsbönder. Gerillabönder.
Läs följande krönika som skrevs redan 2010 och njut av Marits fantastiskt säkra stilitiska förmåga när hon leker med språket. Ett retoriskt mästerverk.
Något sparkar i jorden
DET ÄR NÅGOT SPECIELLT i trädgårdsvärlden just nu. Den stillsamma sysslan trädgårdsodling har blivit som en bångstyrig tonåring som krånglar, gör uppror och vill hitta nya vägar. Roligt är det, inte minst för att så många nya människor med nya tankar börjar odla. Och deras tankar handlar inte alltid först och främst om sinnesfrid och stillhet…
EN RÖRELSE SOM JAG HELHJÄRTAT gillar är gerillaodling. Odlingsglada stadsbor – med eller utan tillstånd – gräver, sår och planterar (i smyg eller inte) på bortslösade jordplättar i parker, på bakgårdar, gräsremsor vid trottoarer, övergivna parkeringar, eller i offentliga odlingslådor där annars bara kommunaltristessen prunkar. Ofta för att få kryddor och grönsaker. Både ekologiskt och ekonomiskt. Det blir närodlat, minst sagt. Och blir gerillagrönsaksodlingen storskalig skulle den på sikt kunna förändra en hel del.
Deras handfasta tilltag gör att jag ser med lite nya ögon på hyreshusens öde gräsmatteområden. Tänk om … Eller bostadsföreningens trista berberishäck – och parkernas oceaner av spirea! Det finns jord där ja … Som säkert längtar efter att göra mer nytta. Och ovanpå jorden trampar fler och fler som är villiga att bruka den. Nybönder. Stadsbönder. Gerillabönder.
DET ÄR BRA, NÅGOT NYTT kan absolut få hända. Jag hoppas att inte alltför många stretar emot och fastnar vid hindren. Låt det hända bara, det är absolut ett steg på väg. Mot något som är bättre, rimligare och kanske rättvisare.
Allt är föränderligt och ska så vara.
Jag ser på den kommunala snöbärshäcken invid trottoaren. Jo, nu ser jag tydligt, det rör sig där under. Något sparkar i jorden – ja, solklart, det där är absolut ett oförlöst grönsaksland.
(Marit Danielsson, Allt om Trädgård, krönika, nummer 9 juni/juli 2010, med tillstånd från författaren.)
Trädgårdssugen blir Camilla
Bilden är från SvD och deras serie Urban odling – en serie som gräver på djupet.